
Det svenska språkets kulörer uppfattas olika beroende på vem som läser texten. Med viljan att våga göra dig förstådd på ett helt nytt språk når nya möjligheter och marknader. Vågar du inget, vinner du inget heller.
Om du bor i Sverige, har svenska som modersmål och bor i Stockholm kommer du att uppfatta vissa svenska ord annorlunda än någon som bor i Finland och har svenska som modersmål. Elementärt, logiskt och helt naturligt om du känner till vår gemensamma historia med grannlandet Sverige. Med informationsutbudet på internet borde det heller inte vara så svårt att förkovra sig med språkets olika varianter. Dialektala uttryck kan få en helt ny innebörd beroende på vem som säger vad och var. Vi alla känner väl till hur skånska låter. Eller Närpesdialekten. Eller Nylandsdialekt. Eller gör vi? Även uttalet av det svenska skriftspråket blir olika i var mun. För en som inte känner till att svenskan formats olika beroende på geografi och lokalkultur kan detta te sig som en synnerlig märklig metamorfos. Varför kan inte svenska låta lika överallt? Av samma orsak som någon från Karelen inte pratar lika som någon från Helsingfors.
Givetvis är det svenska skriftspråket något som moderniseras för att möta dagens krav – dock utvecklas svenska annorlunda här i Finland än i Sverige. Rikssvenska, det vill säga svenska i Sverige anammar nya uttryck betydligt snabbare än vad vi i Mumindalen gör. Vi tenderar använda gamla uttryck som fallit ur tiden i Sverige. Finlandismer. Sedan lånar vi eller översätter ord från finskan, så kallade fennicismer. Det typiska exemplet är antagligen ”semlan”. Om du går på kaffe i Finland, åker du på fika i Sverige. Beställer du en semla i Finland får du något som svenskarna kallar för ”fralla”. Sämpylä på finska, logiskt för oss finlandssvenskar. Beställ en semla i Sverige så får du garanterat njuta av en god fika i form av en fastlagsbulle, som annars bara serveras kring fastlagstisdagen enligt tradition. Det finns ett flertal sådana här variationer i språket och det är där översättarens kännedom kommer in i bilden. Du som kund behöver inte veta skillnaderna. Det tar vi hand om. Det räcker för oss att du säger om texten kommer att läsas i Finland, Sverige eller båda länderna – vi har kunskapen som krävs för att anpassa innehållet efter mottagarens önskemål.
Viljan att göra sig förstådd är viktigt för att kommunikationen ska fungera och inte bjuda på överraskningar. Inom B2B- eller B2C-kommunikation vill du ha ett användbart resultat av kommunikationen, är det då monetärt värde eller i forma djupare kundkontakter eller något annat värdefullt. Huvudsaken är att mottagaren förstår dig och din text och att det inte finns rum för missförstånd. Tolkarna och översättarna har en viktig roll, till oss kan du sända en text på originalspråket och vara säker på att vi förvandlar den till en form som engagerar även på mottagarens språk.
Det gäller att våga kommunicera, sända budskapet ut i etern och vänta på resultatet. Vågar man inget, vinner man inget. Jag spenderade min barndom i en väldigt enspråkig svenskbygd. När jag var 6 år ville jag så gärna leka med kvarterets coolaste unge, som pratade bara finska. Jag frågade min mamma vad jag skulle säga för att få honom ut och leka om till exempel någon annan svarade. ”Missä Jasse on?” Fråga det så går det nog bra. Jag repeterade och repeterade dessa ord i mitt huvud. Missä-Jassse-on, Missä-Jasse-on. Mina händer skakade när jag kom fram till hans hus. Pressade ett klent finger mot dörrklockan som gav ifrån sig en hög, gäll signal. Kändes som ett flyglarm. jag hörde ivriga barnfötter närma sig dörren som hastigt öppnades. Där stod en av Jasses småsyskon som stirrade mig oblygt i ansiktet och sa.”Niiin mitä?”. Jag vacklade, försökte komma ihåg min mammas ord och med svikande röst pep jag högt: ”MITÄ SE ON JASSE?”. Jasses syskon stirrade på mig som om jag led av någon oförklarlig sjukdom. Häpet, med en nyfiken blick som letade efter förklaring till kommunikationsfreaket. ”Mitääää…?” fick han ur sig, han försökte verkligen förstå mig. Vi tittade på varandra en stund. ”MITÄ SE ON JASSE?” Pep jag en gång till. Nu insåg han att det var lönlöst att försöka mer. Han flinade bara glatt. Jag flinade tillbaka med mitt bredaste leende och fick ur mig ett glatt ”GIIH!”. Inget riktigt ord. Bara något jag nyss hittat på i stundens hetta. Han härmade mig och sa ”GIIH!” sedan skrattade vi och han stängde dörren. Någon lek med Jasse blev det inte den dagen. Inte helt olikt när ett företag satsar internationellt eller nationellt men bara har ett språk till hands.
Inkludera en pålitlig översättarpartner när du vill att din mottagare förstår dig, vi hjälper dig.
Anders Nyman, Traduct Oy
Översättare
Ps. Vill du se hur vi lyckades översätta den här bloggtexten till finska och engelska? Kontakta oss om du vill ha en pålitlig och noggrann översättare som hjälper dig med kluriga texter, effektivt och när det passar dig bäst.